Kommunala skolor

Höga betyg, inte bara för de rika

2020.11.24 11:11 TDS_PARTY Höga betyg, inte bara för de rika

Höga betyg, inte bara för de rika
 "Socialdemokraterna vill inte ha skolor för bara rika" 

\"Samhället är människans verk. Om det är något fel kan vi ändra på det\" - Olof Palme
Kort om vad vi vill:
Vi i Socialdemokraterna anser att alla folk ska ha rätt till bra utbildning och höga betyg oavsett klass, kön, hudfärg eller sexuell läggning. Många tänker att vårt samhälle är redan så men i skolor är det fortfarande inte fullt jämlikt. Många personer sätter sina barn till friskolor för att de kan de får mer eller bättre betyg där. Vissa friskolor använder inte ens samma betygs system som andra vanliga skolor.
Vad vill vi göra med skolan?
Jo vi vill
- Öka lärartätheten
Både lärare och elever anser att det blir svårt att jobba för elever och så blir det mer stressigt och jobbigt för lärarna att behöva ta hand om mer elever än vad de klarar
- Öka lärarlöner
Lärare är en av de yrken som man måste plugga mest till men lönen är en av de sämsta, vi anser då att man ska höja lönen och då vill mer personer bli lärare
- Avlasta lärare
Vi vill att lärare inte ska behöva jobba så mycket som de gör idag, det är sjukt att det inte har fixats med det här
- Öka mängden idrott
Många personer i skolan behöver idrott, det ger en muskler, information och viktiga saker om hur man mår bra och får muskler
- Införa avgiftsfritt fritids
Fritids är frivilligt men det kostar, vi vill inte att personer som måste ha sina barn på fritids ska behöva betala extra för att föräldrarna måste jobba mer
- Införa läxhjälp på fritids
Vi anser att fritids kan vara nå annat än spring i benen så elever kan få hjälp med läxhjälp där också innan lek
- Anställa fritidsutvecklare
Vi vill ha anställda som tar och kan organisera och komma på nya aktiviteter som man kan göra med elever
- Skapa en myndighet för mansfrågor
Många men och pojkar i samhället som är unga mår dåligt men det finns inte riktigt nån organisation att gå till, vi vill ändra på det
- Förstatliga skolan
Många skolor lider av att pengabrist och det kan ändras om vi tar och fixar så att skolan är statlig igen, det har även högt backande av lärare
- Reformera skolpengen
Vi måste se till att friskolor inte får lika mycket pengar som kommunala eller statliga skolor som gör mycket mer arbete och behöver mer pengar än friskolorna. Om friskolorna fortfarande får lika mycket pengar så blir det mindre lyckande med offentliga skolor.
- Införa vinstförbud i skolan
Företag vinner massvis med pengar varje år, vi vill stoppa det. Skolan är statens sak och inte ny mark för företag att vinna pengar
- Förbjuda religiösa friskolor
Skolan ska inte vara ett ställe för religion att indoktrineras, det måste förbjudas NU!


https://preview.redd.it/26t0jqoew5161.png?width=580&format=png&auto=webp&s=fca73601770b0b95c6e6eea9373380d89ba146b6
Rösta på oss för pålitlig och oerhört rimlig skolpolitik

Datum: 2020-11-24
Skribent: Axel Edman (TDS_PARTY)
submitted by TDS_PARTY to Folkbladet [link] [comments]


2020.10.21 11:40 Tricky-Astronaut Varför detta hyckleri om "vinster i välfärden"?

Vinster i välfärden har varit en het potatis i den svenska politiken. Det sägs att pengar som privata aktörer plockar ut skulle istället kunna återinvesteras inom verksamheterna. Exempelvis gjorde friskolorna i Sverige en vinst på en halv miljard förra året: https://www.svd.se/friskolorna-gjorde-vinst-pa-en-halv-miljard
Det är nu hyckleriet börjar. Är en halv miljard kronor per år mycket pengar? Kanske, men allt är relativt. Storbankernas vinst är cirka 200 gånger större: https://www.svd.se/storbankernas-vinst-106-miljarder-kronor
Varför vill då de som förespråkar ett förbud av vinster i välfärden inte att samma sak ska gälla i banksektorn? Banker är ju i allra högsta grad en oumbärlig del av dagens samhälle.
Den starka kopplingen mellan banksektorn och politiken har många ansikten. En av de grundläggande uppgifterna en stat har är att identifiera medborgare. Inte ens det liberala landet Nederländerna anser att identifiering av medborgare ska läggas på den privata marknaden då riskerna är för stora.
Men inte Sverige. Som enda EU-land har Sverige valt att låta den privata marknaden sköta e-legitimationer. I princip har storbankernas BankID fått ett oligopol genom att svenska myndigheter kräver deras tjänst. Sedan släpps inte mindre banker in, varpå storbankerna kan ta ockerpriser eftersom folk ändå måste ha en bank med BankID.
Med andra ord korruption på hög nivå. Hur kan det då komma sig att dessa debattörer kritiserar vinsterna inom skolsektorn som är cirka 200 gånger mindre? Inom skolsektorn finns dessutom faktiskt ett val. Det finns kommunala skolor som erbjuder samma service.
Här finns en möjlig förklaring: https://www.expressen.se/dinapengatoppsossarna-som-tjanar-miljoner-pa-storbankerna/
Många politiker, speciellt från vänsterkanten, går över till banksektorn efter den politiska karriären. Där väntar en fet belöning för den förda politiken.
Varför accepterar väljarna, och speciellt väljare som vill se en vänsterpolitik, ett sådant hyckleri?
submitted by Tricky-Astronaut to svenskpolitik [link] [comments]


2020.10.15 18:20 MotorMenu Allt färre går ut med gymnasieexamen i Södertäljes kommunala skolor

Allt färre går ut med gymnasieexamen i Södertäljes kommunala skolor submitted by MotorMenu to Sveriges_politik [link] [comments]


2020.08.21 23:43 your_local_bloke Distansundervisning på halvtid

Liten rant om min vecka i skolan:
Jag började andra året på gymnasiet i måndags. På tisdagen hinner klockan hinner inte slå 10.00 innan vi får nyheterna. Vi ska få studera hemma på halvtid. Blandade reaktioner bland oss elever men själv tyckte jag inte om det då distansundervisningen gick extremt dåligt i våras och jag har under månader längtat till att få komma tillbaka till skolan, även om jag visste att det skulle betyda en massa restriktioner.
Det som stör mig så extremt mycket är att det är bara tvåorna och treorna som ska ha distansundervisning ettorna får stanna i skolan. Ettorna hade inte någon distansundervisning i våras då de fortfarande gick i grundskolan och får nu igen stanna i skolan medan vi som redan genomlidit tre månader distans måste nu ha flera månader till.
Ursäkten till varför är också dum. Västtrafik tycker det blir för mycket folk på bussarna. Ja, västtrafik har all rätt till det men de som kör bussarna släpper ändå på folk när bussen är överfull och nästa buss kommer om 15 minuter, inte konstigt att det blir fullt. Och sen när är det skolans problem att västtrafik har det jobbigt?
Vad som sedan får mig att koka på riktigt är att det andra kommunala gymnasiet i min stad INTE behöver ha någon distansundervisning för att VI har ju redan det. Om kommunen nu beslutar att distansundervisning är nödvändigt igen, varför måste bara min skola drabbas? Varför ska inte alla kommunalt ägda skolor följa samma villkor?
Jag hade accepterat det då, jag hade accepterat det om de hade en bättre ursäkt, om de hade ljugit och sagt ”nej, vi är för många på skolan, det går inte” hade jag ändå kunnat leva med det.
Men nu har kommunen bestämt att Västerhöjds Gymnasiums tvåor och treor är de som får offra sig så att älskade lilla Skövde ska klara sig
submitted by your_local_bloke to swedishproblems [link] [comments]


2020.08.20 21:21 Nojoponken Matematik i måneby

Vet inte om det här är rätt subreddit men det är den bästa jag kunde komma på.
Jag kom att tänka på matematik i måneby tidigare idag och försökte hitta om den var tillgänglig någonstans (av nostalgi skäl). Det verkar som företaget bakom spelet stängt ner (i alla fall webbsidan) och det ända andra jag hittade var en mycket sketchy dansk nedladdnings länk.
Om någon råkar veta vart man kan skaffa en kopia, eller om nån har en kopia på sin privata eller skoldator skulle all hjälp uppskattas.
:)
Edit: För de som inte vet så är Matematik i måneby ett matte spel som finns/fanns på skoldator på kommunala skolor
submitted by Nojoponken to sweden [link] [comments]


2020.04.27 22:16 Gurktwerk Direktsänd debatt i MSVT - 20200427

\Cool intromusik**

Moderatorn:

Hej och välkomna till kvällens direktsända debatt i MSVT. Ämnet, högaktuellt, är det fria skolvalet. Debattörerna är Raphus Cucullatus Rex, partiledare för Konservativ Samling, här för att förklara för oss varför KS tycker att det fria skolvalet inte bör avvecklas.
\Rex ler in i kameran**
Moderatorn: Och på min andra sida står Wired Electricity som representerar Vänsterpartiet Kommunisterna, här för att ge oss sina anledningar till varför det fria skolvalet bör avvecklas.
\Electricity ler in i kameran**
Moderatorn: I publiken sitter personer inbjudna av de båda partierna, i TV-sofforna där hemma sitter tusentals svenskar som väntar på att bli övertygade i frågan. Båda debattörerna känner till debattens regler - de kommer få hålla sitt huvudanförande en i taget och sedan följer ett replikskifte. Debattörerna har en tidsbegränsning, jag säger till när tiden är slut. Med introduktionen avklarad hoppar vi nu rakt in i debatten; Först ut är Rex, som alltså argumenterar mot att avveckla det fria skolvalet. Rex, din tid börjar nu.

Rex (KS):

Skolan är en av samhällets viktigaste byggstenar. Skolan ger eleverna möjligheten att arbeta mot vad de vill och även möjligheten att välja skolor med särskild profil eller pedagogisk inriktning. Det fria skolvalet ger elever möjligheten att söka sig bortom det homogena området in i nya miljöer, dagens skola är mångfaldig och etnicitet, kön och intressen blandas. Dessvärre har dagens skola många problem, segregationen är ett faktum och betygen ser olika ut i olika stadsdelar. Tyvärr tenderar stadsdelar med hög andel invandrare ha lägre slutbetyg generellt sätt. Skeptiker är snabba med att skylla på det fria skolvalet och hävdar att dagens problem hade lösts om vi stannade kvar i våra egna bostadsområden. Detta hade däremot ökat segregationen iochmed att de boende i de segregerade områden inte längre får möjlighet att byta till skolor i en annan kommun eller längre ifrån. Då är problemet bostadssegregationen och inte det fria skolvalet.
Det fria skolvalet handlar även om elevers och familjers valfrihet. Varför ska kommunerna diktera hur elever och familjer väljer skola? Varför ska kommunen tvinga en elev att gå i skolan i sitt segregerade närområde om eleven mycket hellre vill bli en del av gemenskapen i innerstaden?
Det är fel väg att gå att förbjuda elever från att fritt välja gymnasium och det är fel att tvinga familjer att sätta sina barn i skolan i det segregerade närområdet. Icke desto mindre har även det fria skolvalet stora problem och behöver reformeras kraftigt. En anledning till att det ser ut som det gör är på grund av bristande information till framförallt familjer med lägre svenskkunskaper än genomsnittet. Kommunerna måste bidra med rådgivning så att alla kan fatta ett välgrundat val av skola.
Skolan är en av samhällets viktigaste byggstenar.
Låt oss värna dess roll och friheten med ett reformerat fortsatt fritt skolval!
\Publiken applåderar**

Moderatorn:

Tack Rex, nu lämnar vi över till Electricity för att lyssna till nästa huvudanförande.

Wired Electricity (VPK):

I det utopiska Sverige har alla en bra utbildning oavsett vilken skola de väljer, alla har ett bra jobb och ett bra liv oavsett vilka förutsättningar individen har - då skulle ett fritt skolval inte ens vara intressant förutom att kanske byta klassrumsutsikt. Nu lever vi inte i en utopi och det fria skolvalet är tyvärr bara fritt för vissa - alltså inte fritt.
Det fria skolvalet är fritt enbart i bemärkelsen att föräldrar kan välja skola åt sina barn - sedan tar friheten slut. Frihet är komplicerat och bygger på andra faktorer som avgör valmöjligheten, bland annat möjligheten att ordna transport vid lång sträcka eller möjligheten att flytta närmre den skola som önskas. Skolors rykten är avgörande i hur föräldrarna väljer och det kan tydligt ses att högutbildade föräldrar placerar sina barn i högpresterande skolor medan lågutbildade placerar sina barn så nära hemmet som möjligt oavsett hur skolan presterar. Detta leder till den segregation i skolor vi ser idag där barn från högutbildade och rika områden enbart träffar barn från samma omständigheter, skolorna blir en socioekonomisk bubbla där andra perspektiv väljs bort genom ett så kallat “fritt” skolval.
De högpresterande friskolorna väljer också högpresterande elever trots köbildning för att de kostar minst och vinsterna kan gå ner i fickan hos ägarna och inte tillbaka till resurser för skolan. De däremot resurskrävande och lågpresterande eleverna hamnar tillsammans i lågpresterande kommunala skolor så den skolpeng som eleverna kommer med räcker inte till för de som behöver stöd. Högpresterande elever bland lågpresterande elever skapar också motivation utan att hämma deras egen prestation, däremot är bristen på högpresterande elever direkt destruktiv och skapar en lågpresterande kultur. Detta är varken rättvist eller ansvarsfullt, vi måste gemensamt se till att ge alla elever samma chans att välja sin framtid - inte sin skola.
\Publiken applåderar**

Moderatorn:

Tack Electricity. Nu ger vi ordet till Rex, som får ge sin första av två repliker.

Rex (KS):

Men är det då verkligen värt att avskaffa det fria skolvalet för alla? I grund och förskola är det familjerna som har dagordningsmakten vid skolvalet men när barnen växer och ska välja gymnasium besitter dessa en valfrihet som är unik i svensk historia. Varför ska kommunen diktera var kompetenta och flitiga niondeklassare ska gå i gymnasiet?
Vi i Konservativ Samling delar Vänsterpartiet Kommunisternas uppfattning i frågan kring grundskolorna, vi ser en ökande segregation och betygsinflation vilket givetvis är mycket dåligt, däremot är vi oense om vägen till jämlikhet. En tillbakagång till närhetsprincipen hade endast gjort segregerade områden utanför i skolan, då dessa tvingas tillsammans in i en skola. Så var ligger problemet egentligen?
Betygsinflationen leder till ojämlikhet och ändrar förutsättningarna för elevernas gymnasieval, därför hade till exempel en central rättning av de nationella proven varit önskvärd för att säkerställa kvalitén i betygen. Vilket hade resulterat i lika förutsättningar och lika val oavsett var du gick i skolan, samtidigt som det fria skolvalet värnas.
För vi anser återigen att det är viktigt för familjer och elever att fritt få välja skola, det ger eleverna möjligheter till nya gemenskaper utanför grannskapet, möjligheten att få välja en pedagogisk inriktning som passar just dem...
\Moderatorn harklar sig och signalerar att tiden är slut**
… och en uppfriskande blandning av elever på gymnasieskolorna i staden.
\Publiken applåderar**

Moderatorn:

Tack Rex. Nu lämnar vi över till Electricitys första replik.

Wired Electricity (VPK):

Friskolereformen, som diskuteras, infördes 1992 och innebar att friskolor kunde startas och att föräldrarna utifrån sin verklighetsuppfattning fick diktera barnets skolval. Gymnasievalet innefattas inte av detta då det alltid varit valbart, både i valet att välja att gå gymnasium men också vilket - alltså är detta inte relevant.
Områden kring skolorna är sällan homogena och består av en blandning av hög- och låginkomstområden vilket skulle innebära att om närhetsprincipen återinförs så skulle dessa barn onekligen träffas och dela perspektiv. Som det ser ut idag reser barn till höginkomsttagare till rikare områden och finare skolor för att få sin utbildning medan låginkomsttagare stannar kvar. Med andra ord motverkar föräldrarnas verklighetsuppfattning och värderingar integration och allas rätt till lika utbildning.
Valet mellan alternativa pedagogiska inriktningar kräver kunskap som idag påverkas främst av föräldrarnas förutsättningar till högre utbildning som vi konstaterat att inte alla har, vilket leder till att ett fritt skolval blir en klassfråga. Den “uppfriskande blandning” som nämns existerar inte på skolorna höginkomsttagare skickar sina barn till så onekligen har inte det fria skolvalet lett till ökad integrering eller jämlikhet.
Vad det gäller betygsinflationen håller vi med varandra, central rättning skulle säkerställa att alla elever får samma bedömning oavsett var de bor.
\Publiken applåderar**

Moderatorn:

Tackar. Nu är det dags för Rex slutreplik.

Rex (KS):

Det fria skolvalet som infördes 1992 är fortfarande mycket relevant, speciellt eftersom VPK verkar för ett avskaffande av fritt skolval samt läxor och betyg. Detta innebär att VPK vill ta bort det fria meritokratiska valet även för gymnasiet och därav dess relevans.
Har företrädaren någonsin satt sin fot i något av utanförskapsområdena utanför Stockholm eller Göteborg? Där låginkomsttagare och invandrare samlats på samma plats, har skapat ett mycket homogent område och närhetsprincipen i dessa områden hade varit förödande.
Den problematiken motdebattören lyfter är något som går att motverka genom att införa “medvetna val” i kommunerna, där alla familjer får rätt till rådgivning gällande skolvalet och olika pedagogiska inriktningar. Detta hade onekligen lett till en utökad jämlikhet i städernas skolor.
Partiföreträdaren verkar också glömma att många barn har fritidsaktiviteter och liknande efter skolan. Att då tvinga barnen att stanna i sitt trista och homogena bostadsområde hade inneburit en slakt av ideella föreningar.
Så vad har egentligen VPK i grunden emot det fria skolvalet? Det enda argumentet som slängts mot oss är att det leder till segregation, vilket är direkt felaktigt då närhetsprincipen hade varit förödande för möjligheten till klassresor mellan förort och stad.
Varför är vänsterpartiet kommunisterna rädda för att familjer ska få fatta sina egna beslut?
\Publiken applåderar**

Moderatorn:

Tack, precis i tid. Nu lämnar vi över till Electricity för kvällens sista anförande.

Wired Electricity (VPK):

Det fria skolvalet och gymnasievalet är två olika saker varav det ena inte är något som diskuteras. Att dra likamedtecken mellan invandrare och låginkomsttagare är en grogrund för utanförskap och rasism vilket också anekdotisk bevisföring gällande utanförskapsområden i storstäderna blir. Rasism och fördomar kring utanförskap och låginkomsttagare hör inte till diskussionen.
Angående de “medvetna val” som omtalas finns informationen tillgänglig, problematiken ligger i att det är välbemedlade som vet om den samt har tid och ork att sätta sig in i de olika valmöjligheterna - möjligheter som sämre bemedlade inte har på samma sätt. Den bästa lösningen är att ta bort valmöjligheten och se till att skolan är så bra som den kan bli med statligt finansierade medel.
Hur ideella föreningar skulle ta skada av att barnen går i skolan närmast hemmet är oklart, om nu barnets fritidsintresse inte finns i närområdet uppstår samma klassrelaterade problematik som med skolvalet och påverkar de ideella föreningarna precis lika mycket.
Dessa flertalet argument mot det fria skolvalet är evidensbaserade, att Konservativ Samling inte ser dessa problem är djupt problematiskt - vägen framåt kan inte vara fördomsfull då jag är övertygad om att vi alla vill det bästa för Sverige och dess invånare.
\Publiken applåderar**

Moderatorn:

Och med det sagt vill jag tacka både Raphus Cucullatus Rex och Wired Electricity för att de tog sig tid att komma hit och debattera. Ett stort tack riktar jag också till publiken, som visade stor respekt för våra debattörer. Slutligen vill jag även tacka er, tittarna där hemma, för att ni tog er tid att lyssna till denna debatt, på återseende!
\Publiken applåderar**
\Cool outromusik**
submitted by Gurktwerk to ModellMedia [link] [comments]


2020.04.22 20:15 NGustav Konservativa Ungdomsförbundet anordnar skolkampanj på Lunds Universitet

Konservativa Ungdomsförbundet anordnar skolkampanj på Lunds Universitet. Gustav Karlsberg håller ett föredrag i skolans aula. Efteråt följde det ett bokbord där 50 nya medlemmar värvades till KUF.
“Goddag Lunds studenter!
Tack för att jag fick möjligheten att hålla mitt tal här, jag vet att ni går i skolan, liksom jag gjorde för bara några år sedan. Det är viktigt med skolan, därför finns det flera viktiga förslag som inte bara bevarar traditioner i skolan utan även utvecklar skolan till det bättre. Men först låt oss diskutera den tråkiga verkligheten att konservatism i dagens skola förenklas och beskrivs nedlåtande i somliga läromedel. Konservatism beskrivs i mångt och mycket som en ond ideologi, en ideologi som är odemokratisk, bakåtsträvande och omodern, men vet ni vad jag har som svar på det? Fel, fel och fel!
Konservatismen är ideologin för bevarandet av traditioner, konservatismen är ideologin för sann frihet. Ett samhälle byggt på konservatism är ett samhälle byggd på sunda värderingar som omsluter landet och bevarar de bra institutioner som var förr och utvecklar samhället långsamt med åtanken att se bortom våra liv. En traditionell skola är därför viktig, med en stark lärarroll där de bestämmer i klassrummet.
Vi måste även värna traditionerna, det betyder möjligheten för skolor att fira sina avslutningar i kyrkan, sjungandet av nationalsången innan lektionerna. Vi måste lära ut historia i skolan, sådant är viktigt, det som inte hålls vid liv glöms bort. Sedan är det även viktigt med det fria skolvalet, friheten för familjer att själva välja vilken skola de vill gå på. Såklart måste krav ställas på friskolorna för att det ska kunna leverera och prestera för att utmana de kommunala skolorna.
Detta och mycket mer är saker som mitt parti Konservativ Samling och Konservativa Ungdomsförbundet står för, så gå med för en blå framtid och ett konservativt samhälle! Tack”
submitted by NGustav to ModellMedia [link] [comments]


2020.04.07 11:17 Alajv3 Alajv3 håller tal i Umeå på Rådhustorget

Applåder och visslingar bryter ut när utrikesminister Alajv3 kliver upp vid det lilla podiet utanför den vackra rådhusbyggnaden. Trots att det bara är april har vårvädret börjat synas i Umeå och temperaturen har blivit behaglig nog för att bära lite vårigare kläder. Den väldigt stora folksamlingen väntar med spänning på vad deras umeson ska säga.
Kära Umebor,
Det har nu gått en tid sedan jag slutade som kommunalråd för landets bästa kommun men det betyder inte att ni är glömda. Ni kommer alltid vara de som ligger närmast hjärtat och Umeå stad är alltid platsen jag längtar till efter de många resorna jag gör i utrikespolitiken.
Det har nu gått en tid sedan jag började med rikspolitiken och lade kommunpolitiken på is, men det betyder inte att den är glömd. Vad som händer i vår kära kommun kommer alltid att ligga nära hjärtat, för även om jag inte syns lika mycket lokalt så är Umeå kommun min hemkommun och kommer alltid att vara det.
Det har nu gått en tid sedan jag senast höll ett tal här, första maj förra året, men det betyder inte att jag drar mig för att hålla fler tal, när tiden är kommen. Och just nu mina kära vänner är tiden kommen.
Att vara politiker innebär, eller ja åtminstone innebar, att lyssna på folk. Jag tycker att det är väldigt viktigt. När jag och min stab och mina partikamrater runt omkring i landet besöker kommuner eller verksamheter är det extremt viktigt för oss att höra oss för med människor hur deras vardag ser ut. Höra oss för vad som händer för dem och vilka problem de möter i sin vardag. Det glädjer mig att andra partier och politiker också gör det.
Men jag blir samtidigt oroad. Jag skulle aldrig i min vildaste fantasi åka till en kommun nere i Stockholm och ställa mig och berätta om hur deras verklighet såg ut, det fungerar inte så. Nu har det nya partiet konservativ samling besökt Umeå och berättat för oss invånare om hur våra skolor ser ut. Berättat för oss om hur våra skolor ser ut baserat på vad lärare och studenter har haft för erfarenheter under 2000-talet. Jag vet inte vad ni tycker kära umebor, men visst är det väl ändå lite märkligt.
En politiker för ett blåbrunt konservativt parti som dessutom kommer från Stockholm ska berätta för oss om hur mycket våra skolor kaosar. I den här frågan känner jag faktiskt att det är nödvändigt att reda ut hur Umeås gymnasieskolor ser ut år 2020 och hur de inte ser ut. Den konservativa politikern påstår på fullaste allvar att Umeås skolor har hamnat i förfall, och då skulle jag vilja fråga var verklighetsförankringen är.
Det har förvisso gått en tid sedan jag slutade som kommunalråd här i Umeå men inte en så lång tid, och när jag slutade var Umeås kommunala gymnasieskolor bland de bästa i hela landet bland kommuner av jämförbar storlek. Vi är definitivt inte etta i allt men av alla parametrar som mäts ligger vi som en stabil tvåa i allt, samtidigt som det är olika kommuner som är etta i varje kategori. Vårt mål är inte att sträva efter att vinna på teknikaliteter men det säger ändå något om hur bra skolorna är. På Dragonskolan och Midgårdsskolan har vi dessutom en högre procent som tar examen än i riket i stort, något vi givetvis är stolta över. De konservativa klagar också på att det inte finns kuratorer på alla skolor och då skulle jag vilja vara väldigt tydlig med en sak. Och det är att UGS, Umeå kommunala gymnasieskolor har bland de bästa elevhälsoteamen i landet. Vi må ha hög skatt i denna kommun, men vi lägger det å andra sidan på väldigt viktiga saker.
De enda som inte har elevhälsa på sina skolor, det är friskolorna. Så kom inte hit till min kommun från Stockholm och tala om för mig och mina grannar hur det står till i våra skolor. Det enda som inte fungerar med skolorna i Umeå, ja det är friskolorna. En sån tur då att regeringen jobbar hårt med att reformera skolan för att se till att den kan bli ännu bättre och på sikt önskar vi att inga friskolor ska finnas kvar. Tanken bakom dem var god men det har inte fungerat så bra i praktiken.
Nä, kära umebor. Vi har aldrig haft någon adel eller något starkt borgerligt fäste och jag tycker att det är det absolut finaste med norrland. Vanligt folk som inte låter sig luras av några högerkrafter från söder. De har aldrig brytt sig om oss tidigare, varför skulle de göra det nu.
Till sist skulle jag vilja uttrycka min glädje över att så många har samlats här. Socialdemokrater, fackföreningsmän och vanligt folk. Det är vi som tillsammans tar kampen för att ta tillbaka jämlikheten. Jag har saknat er, det måste jag säga och jag har lovat att i år ska mitt tal på första maj hållas på exakt denna plats. Länge leve Umeå, länge leve Norrland!
Det stora folkhavet applåderar i flera minuter samtidigt som Alajv3 vinkar till människorna. Efter talet håller socialdemokraterna i Umeå ett öppet möte på folkets hus där människor kan ställa frågor om både utrikespolitik men även andra områden som regeringen jobbar med. Då det alltid är spännande med ministrar och speciellt ifall de själva är födda och uppvuxna i samma förhållanden väcker det givetvis stor uppmärksamhet och många människor samt de största lokaltidningarna deltar.
submitted by Alajv3 to ModellMedia [link] [comments]


2020.03.23 15:37 Alweglim P025:V2 - Om reform av grundskolan och gymnasiet

P025:V2 - Om reform av grundskolan och gymnasiet

Propositionen finns att läsa här.

Förslag till iksdagsbeslut

Regeringen föreslår att iksdagen antar regeringens förslag om
  1. att huvudman för alla kommunala grundskolor och gymnasium blir skolverket från och med 2022
  2. att skolverket ska arbeta i samverkan med kommuner för att identifiera och tillfredsställa utbildningsbehov från och med 2022
  3. att alla barn ska kunna söka förskole och grundskoleutbildning från F-9 i sin kommun
  4. att alla barn ska kunna söka högskoleförberedande utbildning i sin kommun
  5. att årsinkomster som överstiger 13 000 kr per år ska beskattas på 8,1% från och med 2022
  6. att en statlig skolpeng för grundskolor fastställs på 140 000 kr, detta skall ökas i takt med KPI
  7. att för barn med funktionsnedsättning kan skolor ansöka om ett tilläggsbelopp efter bevisat behov på högst 45 000 kr per elev från och med 2022, maxbeloppet ska ökas i takt med KPI
  8. att elever har rätt till stimulans i skolan, skolor kan ansöka om ett tilläggsbelopp efter bevisat behov på högst 5 000 kr för att erbjuda elever extra utmaningar i skolan från och med 2022. Maxbeloppet ska ökas i takt med KPI.
  9. att ett tilläggsbelopp ska skapas på 15 000 kr per elev för skolor i extra utsatta områden från och med 2022. Tilläggsbeloppet ska ökas i takt med KPI.
  10. att alla grundskolor och gymnasieskolor ska ha en lärartäthet på 18 elever per lärare eller färre tills året 2027
  11. att alla skolor ska erbjuda elever som riskerar att inte bli behöriga för gymnasiet läxläsning efter deras vanliga skoltimmar.
  12. att alla gymnasieutbildningar ska vara anpassade för att ge högskolebehörighet
  13. att gymnasiebetyg för organiseras ämnesvis och kursvis, där båda väger lika mycket i merit beräkning för högskoleansökningar
  14. att den statliga skolpengen för gymnasium är den skolpeng som fastställs av skolverket i riksprislistan från och med 2022
  15. att för varje 10 elever på en gymnasie eller grundskola ska det finnas en kurator 1 timme i veckan, med ett max på 40 timmar i veckan från och med 2022. Däremot kan skolan erbjuda fler kurator timmar om de anser nödvändigt.
  16. att alla elever i gymnasiet och grundskolan måste göra en kurator träff varje termin för att screena för psykisk ohälsa
  17. att friskolor får inte innehålla ha en konfessionell inriktning

Motivering

Kommunaliseringen av skolan var ett misstag. Efter kommunaliseringen har skolresultaten fortsatt att sjunka och skolan blir mer och mer ojämlik. Regeringen anser att staten ska ta över hela huvudansvaret för skolan. Staten ska vara arbetsgivare för rektorerna och lärarna och ansvara för uppföljning så att eleverna får så mycket kunskaper som möjligt med sig.
Vi behöver däremot se till att skolan fortsätter vara lokal i sin tillvaro. Därför bör skolverket arbeta tillsammans med kommuner för att identifiera och tillfredsställa utbildningsbehov. Vi behöver också säkerställa att alla barn kan gå i grundskolan och gymnasiet i sin egen kommun, ingen ska tvingas till långa pendlingssträckor.
När staten tar över ansvaret för finansiering så behövs det en omväxling från kommunal till statlig skatt. För att tillgodose detta behov så skapar vi en ny skatt på 8.1% på löner som överstiger 13 000 kr per år.
En skolpeng fastställs på 140 000 kr per elev. Det är en värdig och jämställd skolpeng för Sverige. Den säkerställer att elever får de utbildningsbehov som de behöver. Dessutom så skapas ett tilläggsbelopp på högst 45 000 kr som gör så att elever med funktionsnedsättning kan få det stöd de behöver för att klara skolan. Vissa elever behöver också extra stimulans i skolan då de finner skolan för enkel. För att underlätta för skolor att erbjuda extra stimulans för överpresterande elever skapas ett tilläggsbelopp för dom på högst 5 000 kr. Vi behöver också bryta den svenska segregationen. För att säkerställa en likvärdig skolgång var man än föds så bör vi skapa ett tilläggsbelopp för skolor i särskilt utsatta områden på 15 000 kr per elev. På det sättet så stärker vi skolorna i dessa områden och undviker segregation.
Elevgrupperna har blivit för stora i Svenska skolan. Vi vet att lärare är nödvändiga för att skapa en värdig utbildning. Därför är det nödvändigt att vi sätter ett mål på 10 elever per lärare så att alla elever kan bli sedda.
Två viktiga reformer för gymnasiet är att ha både ämnesbetyg och kursbetyg. Det är mer relevant för högskolor hur bra elever presterade i slutet av sin gymnasietid än under hela gymnasietiden. Däremot så finns det skillnader mellan de olika kurserna i samma ämne i gymnasiet. Detta borde reflekteras, därför ska ämnesbetyg skapas och väga lika med kursbetyg vid ansökning till gymnasium. Vi måste också säkerställa att alla elever har möjligheten att plugga vidare på högskolan, att man väljer ett yrkesprogram borde inte sätta stopp för det. Därför är det viktigt att reformera gymnasieskolan så att den ger tillgång till högskolan. Detta skulle endast kräva införandet av en till kurs i yrkesprogrammen och är därmed en relativt liten börda för elever och skolor.
Psykiskt ohälsa har ökat bland unga. Vi behöver verkligen satsa för att motverka den psykiska ohälsan. Därför är det nödvändigt med reformer för att skapa en bättre situation för elever. Det är nödvändigt att erbjuda unga kuratorer på sina skolor, och det är nödvändigt att testa ungdomar för psykiskt ohälsa för att snappa upp dom tidigt.
En annan viktig punkt är att ta bort religiösa friskolor. Skolan ska vara en plats för oberoende utbildning, med en kritiskt tänk. Alla barn har rätt till att bilda sin egna uppfattning. Därför är det dags att förbjuda religiösa friskolor som dessutom är finansierade av staten.
Signerat
Regeringen Mincoder II 
Detta är en proposition inlämnad av Regeringen Mincoder II. Denna version av ärendet avslutas den 29 mars 2020 varefter den går till votering i /plenisalen, återkallas av inlämnaren, eller presenteras i en ny omarbetad version.
submitted by Alweglim to iksdagen [link] [comments]


2020.03.04 19:10 Alweglim P025 - Om reform av grundskolan och gymnasiet

P025 - Om reform av grundskolan och gymnasiet

Propositionen finns att läsa här.

Förslag till iksdagsbeslut

Regeringen föreslår att iksdagen antar regeringens förslag om
1. att huvudman för alla kommunala grundskolor och gymnasium blir skolverket från och med 2022 2. att skolverket ska arbeta i samverkan med kommuner för att identifiera och tillfredsställa utbildningsbehov från och med 2022 3. att alla barn ska kunna söka förskole och grundskoleutbildning från F-9 i sin kommun 4. att alla barn ska kunna söka högskoleförberedande utbildning i sin kommun 5. att årsinkomster som överstiger 13 000 kr per år ska beskattas på 7,4% från och med 2022 6. att en statlig skolpeng för grundskolor fastställs på 140 000 kr, detta skall ökas i takt med KPI 7. att för barn med funktionsnedsättning kan skolor ansöka om ett tilläggsbelopp efter bevisat behov på högst 45 000 kr per elev från och med 2022, maxbeloppet ska ökas i takt med KPI 8. att elever har rätt till stimulans i skolan, skolor kan ansöka om ett tilläggsbelopp efter bevisat behov på högst 5 000 kr för att erbjuda elever extra utmaningar i skolan från och med 2022. Maxbeloppet ska ökas i takt med KPI. 9. att ett tilläggsbelopp ska skapas på 15 000 kr per elev för skolor i extra utsatta områden från och med 2022. Tilläggsbeloppet ska ökas i takt med KPI. 10. att alla grundskolor och gymnasieskolor ska ha en lärartäthet på 18 elever per lärare eller färre tills året 2027 11. att alla skolor ska erbjuda elever som riskerar att inte bli behöriga för gymnasiet läxläsning efter deras vanliga skoltimmar. 12. att alla gymnasieutbildningar ska vara anpassade för att ge högskolebehörighet 13. att gymnasiebetyg för organiseras ämnesvis och kursvis, där båda väger lika mycket i merit beräkning för högskoleansökningar 14. att den statliga skolpengen för gymnasium är den skolpeng som fastställs av skolverket i riksprislistan från och med 2022 15. att för varje 10 elever på en gymnasie eller grundskola ska det finnas en kurator 1 timme i veckan, med ett max på 40 timmar i veckan från och med 2022. Däremot kan skolan erbjuda fler kurator timmar om de anser nödvändigt. 16. att alla elever i gymnasiet och grundskolan måste göra en kurator träff varje termin för att screena för psykisk ohälsa 17. att friskolor får inte innehålla ha en konfessionell inriktning

Motivering

Kommunaliseringen av skolan var ett misstag. Efter kommunaliseringen har skolresultaten fortsatt att sjunka och skolan blir mer och mer ojämlik. Regeringen anser att staten ska ta över hela huvudansvaret för skolan. Staten ska vara arbetsgivare för rektorerna och lärarna och ansvara för uppföljning så att eleverna får så mycket kunskaper som möjligt med sig.
Vi behöver däremot se till att skolan fortsätter vara lokal i sin tillvaro. Därför bör skolverket arbeta tillsammans med kommuner för att identifiera och tillfredsställa utbildningsbehov. Vi behöver också säkerställa att alla barn kan gå i grundskolan och gymnasiet i sin egen kommun, ingen ska tvingas till långa pendlingssträckor.
När staten tar över ansvaret för finansiering så behövs det en omväxling från kommunal till statlig skatt. För att tillgodose detta behov så skapar vi en ny skatt på 9% på löner som överstiger 13 000 kr per år. Detta är inte en skattehöjning då kommuner kommer förlora en av sina största utgifter och kan därför sänka skatten för att kompensera.
En skolpeng fastställs på 140 000 kr per elev. Det är en värdig och jämställd skolpeng för Sverige. Den säkerställer att elever får de utbildningsbehov som de behöver. Dessutom så skapas ett tilläggsbelopp på högst 45 000 kr som gör så att elever med funktionsnedsättning kan få det stöd de behöver för att klara skolan. Vissa elever behöver också extra stimulans i skolan då de finner skolan för enkel. För att underlätta för skolor att erbjuda extra stimulans för överpresterande elever skapas ett tilläggsbelopp för dom på högst 5 000 kr. Vi behöver också bryta den svenska segregationen. För att säkerställa en likvärdig skolgång var man än föds så bör vi skapa ett tilläggsbelopp för skolor i särskilt utsatta områden på 15 000 kr per ele v. På det sättet så stärker vi skolorna i dessa områden och undviker segregation.
Elevgrupperna har blivit för stora i Svenska skolan. Vi vet att lärare är nödvändiga för att skapa en värdig utbildning. Därför är det nödvändigt att vi sätter ett mål på 10 elever per lärare så att alla elever kan bli sedda.
Två viktiga reformer för gymnasium är att ändra från kursbetyg till ämnesbetyg. Det är mer relevant för högskolor hur bra elever presterade i slutet av sin gymnasietid än under hela gymnasietiden. Det är inte direkt relevant för en högskola vilket betyg elever fick i matematik i 1, det är slutresultatet som räknas. Detta borde reflekteras. Vi måste också säkerställa att alla elever har möjligheten att plugga vidare på högskolan, att man väljer ett yrkesprogramm borde inte sätta stopp för det. Därför är det viktigt att reformera gymnasieskolan så att den ger tillgång till högskolan.
Psykiskt ohälsa har ökat bland unga. Vi behöver verkligen satsa för att motverka den psykiska ohälsan. Därför är det nödvändigt med reformer för att skapa en bättre situation för elever. Det är nödvändigt att erbjuda unga kuratorer på sina skolor, och det är nödvändigt att testa ungdomar för psykiskt ohälsa för att snappa upp dom tidigt.
En annan viktig punkt är att ta bort religiösa friskolor. Skolan ska vara en plats för oberoende utbildning, med en kritiskt tänk. Alla barn har rätt till att bilda sin egna uppfattning. Därför är det dags att förbjuda religiösa friskolor som dessutom är finansierade av staten.
Signerat
Regeringen Mincoder II 

Propositionen har blivit återkallad

submitted by Alweglim to iksdagen [link] [comments]


2020.01.01 23:39 theoddleftist #iksdagenval3 Tal i Stockholm

Tjena Stockholm!

Tack för att ni har kommit för att lyssna på mig. Jag hade hoppats på lite mer vintrigt väder, men man tar det man får.

Jag skulle vilja prata lite med er. Sverige är ett av världens bästa länder. det kan självklart bli bättre, men vårt fina land står just nu inför en attack, som vi måste kämpa emot. KLP. KLP är direkt farliga för Sverige. De vill sälja ut det gemensamma till dem allra rikaste. De vill sälja ut välfärden för att lägga vinst i rika direktörers fickor.

Det är viktigt att vi då står enade, emot privatiseringar och emot skattesänkningar för dem rika.

Vänsterpartiet vill satsa mer pengar på det offentliga. Vi vill satsa mer på skolan och förbjuda vinstuttag från friskolor. Idag är det också stor skillnad i skolan mellan olika kommuner. Det tycker vi är fel, därför vill vi att Skolverket blir huvudman för alla kommunala skolor och att det fria skolvalet avskaffas.

Vi möts ofta av larm från sjukvården, om långa köer, om platsbrist. Vänsterpartiet ser att detta beror på nedskärningar och privatiseringar. Vi vill därför förstatliga sjukvården, förbjuda vinster i välfärden och satsa mer pengar på sjukvården generellt. Det är en mänsklig rättighet att få kvalitativ sjukvård när du behöver det, gratis.

Nu skulle jag vilja fråga er en fråga. Hur tog ni er hit idag? Själv åkte jag tunnelbana. Jag har länge observerat hur biljettpriserna ständigt höjs. Det här är inte rätt. Alla ska ha rätt att använda kollektivtrafiken. Vi föreslår därför att kollektivtrafiken ska vara helt skattefinansierad. Det är något som en stor majoritet av alla människor tjänar på.

Tack för mig, och kom ihåg, rösta på Vänsterpartiet!
submitted by theoddleftist to IksdagenValrorelse [link] [comments]


2019.08.12 13:05 nyhetsbubbla Statistik visar kraftig ökning av övervikt hos barn mellan fyra och tio års ålder i Stockholm, i flera kommuner har var fjärde tioåring i kommunala skolor övervikt eller fetma

Statistik visar kraftig ökning av övervikt hos barn mellan fyra och tio års ålder i Stockholm, i flera kommuner har var fjärde tioåring i kommunala skolor övervikt eller fetma submitted by nyhetsbubbla to bubbla [link] [comments]


2019.02.02 19:19 vindruvssaft Kristen kommunal skola?

Vet inte om detta här hemma här, sorry om det inte gör det men jag måste få veta om någon annan också varit med om detta och om det ens är lagligt?
Okej, så när jag gick i låg- mellanstadiet så hade min skola alla sina avslutningar i kyrkan, vi gick till kyrkan varje jul och påsk för att lyssna på prästen som berättade om jesus och sånt där (påsken var bäst för då fick vi godis). Vi hade en stor gympasal men ändå hölls jul och sommaravslutningarna i kyrkan??? Och min lärare läste legit bibeln för oss, ingen annan religiös skrift utan bara bibeln. Prästen var även den som höll i avslutningen.
Detta är alltså inte särskilt längesen, gick där fram tills 2012 när jag flyttade och bytte skola. Kommer ihåg att jag tyckte det var väldigt skumt att dom inte gick till kyrkan i den nya skolan. Kommer även ihåg att om man inte ville gå till kyrkan så var man tvungen att ha sin avslutning i biblioteket.
Får kommunala skolor göra så?? Gick jag i nån konstig kultskola? Hjälp??? Har någon varit med om samma?
submitted by vindruvssaft to sweden [link] [comments]


2018.04.07 20:57 FeministJavisst Problem med politikers incitament?

En fundering om nånting som jag tror kan vara ett problem när det gäller incitament för politiker. Tre exempel:
(1) Vänsterns inställning till företagande. Vi tänker oss att det finns något politiskt beslut som skulle kunna leda till bättre villkor för företag, utan några egentliga nackdelar. Förenkling av något regelverk till exempel. Om vänster-politiker har makten finns risk att de ändå inte fattar beslutet, eftersom de är rädda att om företagen fungerar bättre så hamnar den offentliga verksamheten (som kanske delvis konkurrerar) i dålig dager. Vänstern vill gärna peka på problem med "marknaden" och är kanske mindre sugna på att göra något som skulle få den att fungera bättre.
(2) Högerns inställning till kommunala skolor. Kommunpolitiker som själva brinner för det fria skolvalet och tycker att friskolor egentligen är det bästa, de kanske inte gör ett ärligt försök att få de kommunala skolor som ändå finns att fungera så bra som möjligt. Höger-politikern är övertygad om att företag är mycket bättre på att driva skolverksamhet än politiker, så att själv "misslyckas" med att driva de kommunala skolorna ger vatten på kvarnen till den egna ideologin. "Politiker är jättedåliga på att driva skolor, titta på vår kommun till exempel, friskolorna är ju mycket bättre än våra kommunala skolor!" Politikern har på så sätt incitament att låta kommunala skolor fungera dåligt, för att inte riskera att den egna ideologin motbevisas.
(3) Invandringskritikers inställning till integration. Politiker som har som huvudfråga att invandring är katastrofalt för samhället pekar gärna på problem i områden där det bor många invandrare, ju mer problem som syns där desto mer tycker de att de själva har rätt, de ser det som "bevis" på att invandring verkligen är hemskt dåligt. Om vi nu tänker oss att det finns ett politiskt beslut som skulle kunna lösa en del av problemen, då finns risk att den invandringskritiska politikern ändå inte fattar det beslutet; om det fungerar skulle det ju kunna tolkas som att det motbevisade den egna ideologin.
Vad tänker ni om det här, håller ni med om att sånt här kan vara problematiskt? Finns det något att göra åt saken i så fall? Förslag på fler exempel?
submitted by FeministJavisst to svenskpolitik [link] [comments]


2018.03.28 22:50 nyhetsbubbla Regeringen beslutar avsätta 363 miljoner SEK till läxhjälp i kommunala skolor och ideella läxhjälpsföreningar, Gustav Fridolin förklarar att statsbidraget är ett sätt att investera i jämlik skola

Regeringen beslutar avsätta 363 miljoner SEK till läxhjälp i kommunala skolor och ideella läxhjälpsföreningar, Gustav Fridolin förklarar att statsbidraget är ett sätt att investera i jämlik skola submitted by nyhetsbubbla to bubbla [link] [comments]


2018.02.01 01:30 nyhetsbubbla Alla kommunala skolor i Sundsvall och Hudiksvall kommer hållas stängda under torsdagen då kraftigt snöoväder väntas i Västernorrland och Gävleborg, även tågtrafiken mellan Sundsvall och Umeå kommer ställas in

Alla kommunala skolor i Sundsvall och Hudiksvall kommer hållas stängda under torsdagen då kraftigt snöoväder väntas i Västernorrland och Gävleborg, även tågtrafiken mellan Sundsvall och Umeå kommer ställas in submitted by nyhetsbubbla to bubbla [link] [comments]


2017.10.13 15:15 nyhetsbubbla Uppståndelse kring uppmaning till föräldrar att packa frukt till fruktstund vid skolor i Stockholm, uppmaningen inte okej enligt Stockholms kommun som tvingas gripa in och justera riktlinjer så att frukt alltid erbjuds barnen på kommunala förskolor

Uppståndelse kring uppmaning till föräldrar att packa frukt till fruktstund vid skolor i Stockholm, uppmaningen inte okej enligt Stockholms kommun som tvingas gripa in och justera riktlinjer så att frukt alltid erbjuds barnen på kommunala förskolor submitted by nyhetsbubbla to bubbla [link] [comments]


2017.03.08 12:16 fallenwitt Förslag på partiprogram för nytt "no-nonsense" högerparti

Jag läste med stort intresse Thomas Gürs facebookinlägg från 2014, Markus Johansson Oelandius inlägg samt Jan Sjunnesons blogginlägg om ideér kring ett nytt högerparti (nedan under arbetsnamnet Rak Höger) och har försökt sammanfatta "partiprogrammet".
Utgångspunkter för vidare diskussion, vad skulle ni lägga till/ta bort:

Skisser på partiprogram Rak Höger

Försvar

Ekonomi

Arbetsmarknad

Energi

Rättstat

Skola

Vård

Bidrag

Byråkrati

Invandring

Övrigt

submitted by fallenwitt to svenskpolitik [link] [comments]


2016.12.19 15:13 Ratatosk123 Rekordmånga lärare lämnar Malmös kommunala skolor

Rekordmånga lärare lämnar Malmös kommunala skolor submitted by Ratatosk123 to sweden [link] [comments]


2016.10.29 13:04 Alajv3 M120 - Motion med anledning av P059

Förslag till iksdagsbeslut
Iksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förtydligande av M027 - Om förstatligande av skolan:
  1. Att med förstatligande avses ett fullständigt statligt övertagande och drift av alla skolor, kommunala liksom privata.
  2. Att Skolverket blir ansvarig svensk myndighet.
  3. Att öppning av ny skola eller avveckling av befintlig sker i samråd med berörda kommuner för fortsatt säkerställa det kommunala självbestämmandet och garantera kommunala invånare god samhällsservice.
  4. Att förskolor ej omfattas, motionen berör endast grund- och gymnasieskolor.
Motivering
Detta är ett förtydligande av motionens innehåll i syfte att fastställa originalmotionens tydliga mål, som dock somliga har valt att tolka mycket annorlunda.
Signerat
riiga (PKP)
Detta är en motion inlämnad av Planskilda korsningspartiet. Denna version av ärendet avslutas den 3 november 2016 varefter den går till votering i /plenisalen, återkallas av inlämnaren, eller presenteras i en ny omarbetad version.
submitted by Alajv3 to iksdagen [link] [comments]


2015.10.20 22:52 riiga M029 - Motmotion angående M027 om förstatligandet av skolan

Förslag till beslut:
  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa 500 miljoner kronor i särskilt stöd till grundskolor med låga resultat.
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa tvångsplaner för skolor med låga resultat.
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa 200 miljoner på skolor med medellåga resultat.
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa 50 miljoner kronor på skolverket, varav 30 miljoner går till att anställa experter inom utbildning och 20 miljoner går till att tillsätta en utvecklingsgrupp som ska identifiera problem och föreslå lösningar inom det svenska skolväsendet.
Definitioner och förtydliganden
Motivering:
Detta är en motmotion mot förstatligandet av skolan, ett förstatligande av skolväsendet ses ofta som ett sätt att skapa en rättvisare fördelning av resurser, minska klyftorna och höja resultaten. Det anses också ofta att kommunerna har varit för inkompetenta för att sköta skolväsendet. Problemet är att ett förstatligande också kommer med en stor kostnad i form av en omdaning av inkomstskattesystemen, omdaning av den kommunala skatteutjämningen, beslut tas längre ifrån de berörda eleverna och familjerna samt att det på statlig nivå blir svårare att se de individuella behoven hos enskilda skolor. Den motion som lades om förstatligandet saknar också vitala detaljer om hur detta ska gå till. Berör den endast grundskolenivå? hur ska den finansieras? hur ska omställningen ske? inkluderar den att privata skolor förstatligas? Det är anledningen till att vi istället lägger en motmotion som försöker uppnå de lösningar som ett förstatligande ofta tillskrivs utan att behöva ta de enorma kostnaderna som ett förstatligande kräver framförallt i omställningen till ett nytt system. En sådan omställning kostar alltid pengar och kan få katastrofala följder för ett redan sårbart skolväsende. Detta är en viktig satsning inom skolan som vi Moderater vill göra, men märk väl att det är en av flera. Andra viktiga lösningar på de sjunkande resultaten är bland annat höjda lärarlöner, det är också något vi är beredda att satsa på. Med denna motion kan vi också med statlig hjälp vara med och styra de skolor där vi tyvärr ser att kommunerna inte själva har lyckats uppnå en acceptabel utbildningsnivå samtidigt som vi låter de redan fungerande skolorna fortsätta fungera.
Istället för att lägga tiotals gånger mer pengar på ett meningslöst förstatligande som bara skapar fler och större problem i samtliga sektorer av den offentliga verksamheten så vill vi i Moderaterna att pengarna ska riktas dit problemen faktiskt finns, skolor med stora behov av stöd som t.ex. skolor med många nyanlända, skolor på landsbygden och skolor mer generellt lägre resultat. Vi vill också se en tydligare kontroll och granskning av vad som har gjorts, görs och bör göras därför sätter vi av mer pengar till skolverket för att kunna lösa denna fråga som i dag plågar Sverige. Men ett förstatligande är inte en lösning, det är däremot risken att det är något som skulle sätta dödspiken i svenska ambitioner att ha en skola i världsklass.
Signerat:
Randompunkt, M PM_ME_UR_SUBMARINES, M Moderaterna 
Detta är en motion inlämnad av Moderaterna. Denna version av ärendet avslutas den 26 oktober 2015 varpå den går till votering i /plenisalen, återkallas av inlämnaren, eller presenteras i en ny omarbetad version.
Debattiden har även förlängts på M027 med anledning av detta.
submitted by riiga to iksdagen [link] [comments]


2015.05.16 16:49 nyfikenpojk Ungdomar som går i skolan idag: Vad är er erfarenhet av skolan och hur kan den förbättras?

Hej!
Skolfrågan är het idag och senaste OECD-rapporten gör att svenska skolor och elever låter helt åt helvete. Det är oroande, men framför allt så är det ni som har påverkats av dagens skola.
Tack för svar! Andra som inte går i skolan får naturligtvis också svara, men fokuset ligger på skolan idag. :)
submitted by nyfikenpojk to sweden [link] [comments]